mardi 8 mars 2011

“ Ttzuxxuγ imi sεiγ ultma d Nadia…”

Nuγ tannumi yal 8 di meγres, ad nessaget awal γef teqbayliyin-nneγ, ladγa tid n zik, s yiwen n zzux d lfux aneeeeect! Acḥal i ncellex tinzarin-nneγ mi ara d-nebder setti, yemma… assmi akken rwan medden lḥif, nutenti fkan-ten-d seg ulac ayen ur yezmir “yella” ad t-id-yefk! Ula di tizi n wass-a, tzemrem ad tcuffem iqendyar-nwen, ad tesbeddem tuyat-nwen, mi ara d-tbedrem tulawin-nneγ! Ladγa yiwet akken i as-yenwan tesnefsusi taεekkumt-is kan s tira, ziγen tbubb, tesnefsusi akk tiεekkmin n medden: tenna-d, tessaweḍ-d,tessuli-d tamacahut tuffirt n yal yiwen deg-neγ… Yiwet i aγ-yesεerqen awalen ama sdat-s, ama deffir-s, armi ncukk neggugem! Neγra-am, nesla-am, nuda fell-am… ur wehhem ara kan ma nuγal nettgalla s “La fête des kabytchous” d wayen d-tesmareḍ daxel-is! “ La fête des kabytchous” d ungal i d-yeffγen di 2009. D azwel i tura Nadia Mohya, tazwert n Mahmoud Salmi-Ali, γur tizrigin n Achab. Deg wazal n 219 n tewreqtin, Nadia, ultma-s n Muḥya teldi-d i yimγriyen tawwurt n uxxam-nsen, teldi-d diγ ul-is, tenna-d ayen yurzan tawacult-nsen seg wassmi llan meẓẓiyit: aṭṭan n yemma-tsen (tettwamlek), amek tella tegmat-nsen, amek tefti, ladγa akked gma-s ameqqran Muḥend Uyeḥya, taẓẓayt n lγerba… Aṭas i ak-yeqqaren, ticki i ak-tḥuza tedyant, ulac i yecban tutlayt n tyemmat akken ad d-tesneṭqeḍ “aḥḥ”-nni i yellan deg wul-ik. Γef waya, γas ungal-agi yura s tutlayt tafransist yeččur d rruêḥ d rriḥa n teqbaylit, d waṭas n ccfawat i d-tura dγa s teqbaylit. Ayen d-tura deg ungal-a, yal aqbayli ad yaf ciṭ n tudert-is d timmad-is daxel. D imeḍra ur yeshilen ara ad ten-terreḍ d taktabt, diγ ur yezmir ara wul-ik ad ten-yejmeε, ilaq ad d-tiniḍ ma ulac d aεetteb n lebda, “Nekk ur sεiγ ara Sidi Belwa di lγerba! D tira n udlis-agi i d Sidi Belwa γur-i.” i tenna Nadia. Ma d nekkni, tuγaleḍ-aγ d ccix n Balwa-agi! Si Lezzayer γer Tizi alamma d Bgayet, neḍfer-kem-in ; d anadi γef uffir-im “yerqan”!

Djamila Ahitaghel

*yeffeɣ-d yakan

tansa n weḍris

Lucienne Brousse : Mazal-itt tebded ɣef...Tizi n wuccen

Ussan-agi i iɛeddan, nemlal Lucienne Brousse deg wexxam-is, di Lezzayer tamanaɣt. Nruḥ beddema ar ɣur-s i wakken ad nemmeslay ɣef tirmit-is (son expérience) deg walmad d uselmed n teqbaylit. Lucienne Brousse d tamrabeḍt n yirumyen. Ɛeddan ass-a xemsin n yiseggasen seg wasmi d-tekcem Lezzayer. Am nettat, am yimrabḍen n yirumyen nniḍen. ttidiren gar ‘’at wexxam’‘. D tudert-nni gar izzayriyen, di tmiṭ n tmurt, i iḥetmen fell-asen(t) ad lemden (t) tutlayin n at tmurt (taqbaylit, taɛrabt n lezzayer...)i wakken ad sfehmen wa ad fehmen ayen i asen-d-yezzin. Tuɣ-tt di tmurt n leqbayel di tallit n Madelaine Allain, tin yettekkin d J.M.Dallet deg usebded n FDB d umawal. D nettat daɣen yettekkin deg usebded n Centre d’Etudes Berbères Feminins (C.E.B.F) deg temnaṭ n at Menguelat. Amek i telmed lucienne Brousse taqbaylit? Bac ad d-ter ɣef usteqsi, tuɣal s waḥnin ɣer deffir: “d timucuha i iyi-sḥemlen taqbaylit. Cfiɣ ɣef yiwet n tmeṭṭut awal n tefransist ur tessin ara. Tettmuccuh dayen kan. Tamacahut ara yi-d-teḥku fehmeɣ-tt mbla ma sneɣ awal n teqbaylit”. Syin akkin, nettat d temrabḍin nniḍen d kra n lxalat tiqbayliyin stufant-d i welqaḍ n yisefra, timicuha d lɛadat n tmurt. Imir dɣa i twala Lucienne, Madeleine d tiyaḍ belli timawit-nni ilaq ad tt-teḥrez tira. Tira, daɣen ilaq ad tt-ḥerzen ilugan (‘’la norme’‘). Tekker Lucienne d Madeleine i “uselmed n teqbaylit”. Imir i d-ilul “Tizi n Wuccen”, timsirin n teqbaylit i d-yesufeɣ(!?) Salem Chaker deg useggas n 2000. Ur nerwa ara awal d Lucienne Brousse. Nunag yid-s, s weḥnin ula d nukni, ɣer tmurt n leqbayel n ugar n xemsin n yiseggasen aya. Ɛeddan gar wallen-nneɣ Boulifa, Bélaisd at Ali, Dallet, Zellal... Ɣas telḥa di laɛmer, Lucienne Brousse mazal-tt tedduqes, mazal-tt tebded ɣef...tizi n wuccen.

Salas.O.A


Tansa n weḍris

lundi 7 mars 2011

Dil ad twalid, ruh ad d-tawid, qim ulac



D inzi-ya i yefren Omar Kerdja ad t-yefk d azwel i udlis-is amaynut i d-yeffγen γer teẓrigin Tira. S ṣṣifa-ines d amazag(spécialiste) deg uḥric n tussna n yimγan, mass Omar Kerdja iga yiwen n unadi s wazal-is deg wayen yerzan asemres n teḥcicin ama deg tujjya neγ deg uniwel di tmetti taqbaylit. Yuγ lḥal yessufeγ-d yakan deg useggas n 2006 « Amawal ameẓyan n tussniwin n ugama », ideg d-yeglem aṭas n yismawen n yimγan yetwasnen di tmurt n Leqbayel. Adlis « Ḍil ad twaliḍ, ruḥ ad d-tawiḍ, qim ulac », yusa-d d akemmel i umezwaru ; yura-t s snat n tutlayin (tamaziγt d tefransist), deg-s yefka-d akk ttfaṣl yerzan tujjya s yimγan γer Leqbayel(la phytothérapie), imγan i semrasent tlawin di thuski(cosmétique) , imγan yelhan i wučči d uniwel, yerna daγen isedda-d deg-s aṭas n tmenna d yinzan i ttawin wat zik γef yimγan. S tidet, adlis-a d awfus(manuel) i ilaq ad yekseb yal yiwen ladγa deg ussan-a n tefsut, tasemhut ideg ttefγen yimdanen γer lexlawi akken ad d-kksen tiḥcicin. Imi aqlaγ deg ussan imezwura n tefsut, tallit ideg ttnawalen Leqbayel uččiyen yemmugen s teḥcicin ladγa tin umi qqaren « aderyis » i skarayen deg aṭas n temnaḍin ; nefren ad nekkes i yimeγriyen-nneγ deg udlis n Omar Kerdja (asebter 46-47) isallen yerzan taḥcict-a yesεan aṭas n lmanfiεa i tezmert n yimdanen :

-Isem-is s tmaziγt : Aderyis ; Bufelwan ; Tabuderyist.
-Isem-is s tlatinit d yisem-is ussnan : Thapsia vesiculaire(N.L.Thapsia garganica).
-Amur i sexdamen deg-s : gousse(tadeggirt).
-Asemres(utilisation) : Deg waggur n yennayer, neγ ass amenzu n tefsut, qellεen-d tadeggirt-is, ad tt-sqecren. Ad ddmen ibawen yellexsen seg yiḍelli-nni. Ad heggin aseqqi s yibawen deg ara rren tadeggirt tekmel ad teww, maca ur tettmačča ara. Aseqqi-nni i seksu n temẓin i idehnen s zzit n uzemmur aḥeṛṛi, yelha i tezmert n umdan. – Leqbayel sseqdacen-tt iwakken ad d-ṭṭfen iselman deg yisaffen mi ara slefγen tibṣelt n uderyis deg umkan anda gellen waman. Ṣṣyada s waya, tgellu-d s lexṣaṛa meqqṛen, imi iselman, am umeqṛan am umecṭuḥ, ttmettaten irkul, ula γer yidis ukessar iγef teddun waman, γas yebεed ma wḍen-t waylul n uderyis. Islem yettmečča, acku ssem-nni iḍuṛ ayen swayes yettneffis. Amaεni, lεum n umdan deg temda iwumi ẓman aderyis, ad as-d-yawi lada ; ad yeccelbeḍ, ad yeccelfex akk uksum-is i waṭas n wussan ur iḥellu. – Γef waya, zik deg tallit n leḥkem n umnekcam afṛansis, ilemẓi i teεna temsalt n lεeskeṛ, iwakken ur t-ttawin , γas akken yeẓṛa ad yenṭeṛ aṭas, ad iḥuk i tfekka-s takebbust n uderyis ; anect-a ad as-d-yawi icelfax yessursuḍen.

Mokrane Chikhi

tansa n weḍris

Tilawin n yiwen wass

Amur-nneɣ d asayes ! Tilawin n yiwen wass


Sebɛa rnuy-as yiwen wass ad awḍen tmanya. Tmanya di meɣres, ayen i t-nḥemmel wass-agi s tlawin, d axessaṛ! D ass deg-I ara d-ɛawdent tlawin talalit , ad tent-id-mmektin am umeẓyan am umeqran, am weḥbib, am wergaz. Ḥqanni sɛant azal, azekka maci am wass-agi. Azekka ad nazzel d tirni, ad nesni am snasel i ɣ-yurzen, ad d-nawi tajeǧǧigt tazeggaɣt, ad d-neccelqef tamaḥat, xas s tukerḍa, ad aɣ-d-sselfen widen i ɣ-iḥemmlen, aɣ-d-ssudnen seg wul, a tt-iwqeɛ ḥemmlaɣ-kem a taɣzalt izedɣen ul-iw, ḥemmlaɣ-kem a yemm-as n werraw-iw, ḥemmleɣ-kem a tamɣart-iw, ḥemmleɣ-kem kan akka, xas lebɣi yella, leqrar ulac. Leqrar, ay akka i d awal i s-d-yennesren i Zira, ɛni tettuḍ awal-agi d awal kan, tettuḍ awal-agi d taqbaylit maɛna kul yiwen taqbaylit-is. Dɣa d tidet leqrar deg yiwen wass ara t-id-nessayes, dɣa d tidet menwala ad aɣ-yeg leqrar, dɣa d tidet deg yiwen wass deg wagur, yerna di tefsut, ara tbeddel fell-aɣ, ur umineɣ ! Ad nidir ad as-nales, leqrar d asayes. Ad nezwir lɛid s yiwen wass, ad d-nemmekti : tid-nni yuɣalen di rrif, di rrif-nni ttwaḥeqrent; tid-nni yecqarwen ddunit am yiḍ am wass, tid-nni iḥemmlen seg wul, tid ileḥḥun kan akka, ttargunt leqrar ttun leḥmala apipri kan; tid-nni ɣef yuɣal dderk, ḥudden-asent talast, seg wemnaṛ ɣer daxel, tettun d taɛebbuṭ-nnsent I ten-id-yefkan; tid-nni yettmetran deg yiberdan, ta sellmen-tt imawlan-is, ta teffeɣ i leɛqel-is, ta tewwi-d lɛar s ufus-is; tid yettidiren s nneqma, ǧǧant leḥbab d imawlan, ǧǧant akal n lejdud, xeddment am yiḍ m wass ad idiren widen ḥemmlent, widen sent-yellan deg wul; tid jeggḥen wussan, i tid yennebran, tagujilt, I tiɛiqert, tamengurt , tid iṛuḥen d asfel; tid yettarun deg ijeṛnanen, i tid ixeddmen di ṛṛadyu d tilibizyu, tid yelhan i wusu, tid ḥemmlen seg wul, tid yelhan i leqrar, tid yufan iman-nnsent, tid yecnan tiqerḥanin, tid yettargun tafsut, azekka ad yif ass-agi , ili-kent kan maci n yiwen wass…

Zira


tansa n weḍris


Udem n telqeq

Anda ur ḍsint teḥdayin d lmuḥal ad zhun warrac, i d-yenna umedyaz deg awal-is. Si zzman n zzamn amdan yesfera ɣer tmeṭṭut. Yura ɣef zzin-is, ɣef tayri yezuzun ɣer lǧiha-s. Tameṭtut deg wallen n umedyaz tikwal d laεnaya, tikwal d irebbi lḥenana, tikwal d aman yezizdigen ixef-is. Di yal lawan yezga d anadi fell-as. Di yal taɣawsa yettwali ṣṣifa-s:
Ufiɣ-kem Ɣef udem n wegrud
Ɣef yimi n tislit
Di tmuɣli n win yeselqafen
Tettiliḍ :
D tadwat yezazalen amru
D awal si i-irẓan usefru
D asirem ur n fennu
Di tugnatin n diq, deg yirebbi-s yesukus-d lḥamu akken ad inamer ayen i d- bubben wussan.
Di tmuɣli-s yettqelib ɣef yigenni n liser
Deg lexyal-is yesutur ifer n lehna a yeslfen i lejwareḥ-is.
Ulac tudert mebɣir tameṭṭut, ulac talwit berra n idisans-is, ulac iḍelli, ulac azekka nnig ṭif-is:
Ticki d-icewweq leḥzen
Lferḥ ass-n(ni) yenuɣna
Ticki tecmet tuɣ amkan
Tahuskayt ur d–gri ara
Ticki ussan ccgen i zzman
Yissen i tenxar lehna
D tamuɣli-m iyi seḥlen
Tleqem deg-i asirem
Seg uɣbalu yellan d aɣbalu n tudert, yettagem wemdan timeqqwa izerεen tudert di lqaεa. Tanezruft d urar kkna zdat wer tillin n talest. Deg yimeṭṭi-s yella sser n wayen yezrin d wayen ara d-iteddun. Kra yellan di tmeṭṭut yettban aεziz ɣer wid yemεabaren akked ddunit akken ad suksen iferdisen n talwit. Yuɣal unadi yecba alejlej. Anda yedda uḍar ixereq deg tabḥatin anda tekmen riḥa n tmeṭṭut:
Sliɣ-am
Di taqsabt n umeksa
Deg (u)nazeε n wanza
Deg usxenfet n imeṭṭi
Deg (u)suɣu amenzu ntlalit
Ufiɣ-kem:
Tettleḍ ɣef uεebbuḍ inezfen
D asaru
Tudert deg waḍu-s tewwi-d leḥzen, iεebbel i lejqayeq n tilin. Tuccar n lhem mi d-fɣent celḥen aglim n talwit. Timajatin n wurfan mi d-ḍalent ur yemniε ḥedd deg unezgum. Anda-t wexxam deg ur telli tesga unuɣni ? Anda-t ubrid ur neččur d isananen ? Anda-t umdiq deg ur nettmagar lehna iqqeccem leqlam iɣeblan ? Allen yettnadin igli n lisser zrant ur yelli akkin naɣ akka. Sani ara twehi tmuɣli?
Ticki d-icceweq leḥzen
Lferḥ ass-n(ni) yenuɣna
Ticki tecmet tuɣ amkan
Tahuskayt ur d-gri ara
Ticki ussan ccgen i zzman
Yissen i tenxar lehna
D tamuɣli-m i yi-seḥlen
Tleqqem deg-i asirem
Tettenququl tmeddurt ddaw iḍaren n wid yattnadin lasrer yellan. Yuɣal yinig yezzi ɣer wayen yallan d uffir. Ɣer wayen i d-yekkan nnig n wayen yellan. Ziɣ deg-s i yella lkuraj. Deg taεwint n tmeṭṭut i tezga tugma n tebɣest. Deg-s d-yettuddum adif yettaran temẓi ɣer temẓi-s. Seg ixef-is i d-yettlal uzgen n yixfawen-nneɣ i d aɣ- iruḥen d asfel deg lemwaji n tikli urǧin yecban tikli. Deg yimi zelgen lewqat, tuɣal d nettat i d afud yattawin ɣer tegrawla mgal ẓur akked lbaṭal. Deg allen umedyaz tettban d tamurt, d asalu yettawin ɣer tilelli, d nhati yettuɣalen d aḍu ara yesfezwin leɣmam:
Wallaɣ-kem…
Ɣef yidi-m tesbek tugdi
D acmumeḥ ɣef udem n wakli Tleqḥeḍ-d di tewsar temẓi
Ẓriɣ kem….
D tajeǧǧigt ɣef yimi n lfuci
Ferẓeɣ-kem….
Deg anuz n wumden i Rebbi
Kra yellan yekka-d seg tmeṭṭut u yettezi ɣer tmeṭṭut. D nettat i d tazwert d nettat i d taggara. D ixef yeččudun ɣer yixef. Deg tebḥirt-is teǧǧuǧǧug tefsut. Deg yigran deg t-tteddu, imɣan yeskawen tugdi, yettewcrawen tidi zgan mɣin aken iberden yellan d imeckundawen ad gen taggara i wugur i d-yettawi lḥal akken ad iqazem lḥal. Di tikli n tmeṭṭut tettban tudert d amecwer yettawin iman n wa ɣer yiman n wihin:
Ay asirem n usirem
A tin ileqḥen tudert
A tin si necrrew lhem
A telqaq yenɣen taɣert
A cbaḥa iḍebεen udem
Yerran luggaɣet teεfart
D tayri-inem i yi-d- yemmalen
Abrid yettawin s amden

Ait Slimane Hamid

Tasna n weḍris